Reviderade idéer efter skottgallringskurs

När vi planterade våra Solarisrankor var den ursprungliga planen att att odla och beskära dem enligt Guyote, en metod där man varje år väljer ut nya fruktskott som binds ner längst den nedersta ståltråden på 60 cm. Man kan välja enkel eller dubbel Guyote dvs två eller ett fruktskott som binds ned efter linan. Vi har läst mycket litteratur kring just vilken beskärningsmetod man ska välja i vårt kalla klimat och var övertygade att vi skulle välja enkel Guyote. Dessutom har de flesta svenska vingårdar som vi besökt valt Guyote som metod. 

Efter att nyligen ha deltagit i en skottgallringskurs på Valla Vingård i Östergötland har jag dock fått nya perspektiv. Diskussionerna och de praktiska övningarna har både innefattat Guyote och Cordon som är den klippmetod som vi kommer att välja. På Valla Vingård har Lisa Klofsten valt att jobba med enkel Guyote och det är nog bra för vårt kallare klimat när man satsar på en riktigt vingård där man vill optimera skörd i både kvalitet och volym.

För vinodling i en trädgård så vill man även få med den estetiska biten, en stor skörd är mindre viktigt och estetik och kvalitet är det som gjort att vi ändrat riktning och valt Dubbel Cordon. 

Nedan visas en bild på Cordon och Guyote klippning. 

Det ska ska sägas att det finns en rad andra klippmetoder både för kommersiella vingårdar och för hobbyodlare i villaträdgårdar. Druvsorter, klimat, läge och plats är viktiga parametrar att ta hänsyn till när man odlar och planerar sin vingård i trädgården. 

Vad är då den egentliga skillnaden mellan Guyote och Cordon? 

• Guyote är årligen förnyade fruktskott, hög flexibilitet och bra kontroll över skördeutaget, men mer arbetskrävande eftersom nya skott ska väljas och bindas upp varje vinter. 
• Cordon är permanenta horisontella armar med korta sporrar som beskärs varje år. Ger en enklare och mer rationell beskärning när rankorna väl etablerat sig. Här är utmaningen att försöka få till en bra rottillväxt och stark huvudstam de första åren. Den blir enligt vår mening en tydligare struktur och estetisk vacker ranka året om. Det finns de som säger att man kan få en liten skördeminskning i Sverige om man använder Cordon istället för Guyote. 

Druvklasarna växer på årets gröna skott, men de utvecklas från knoppar som bildades föregående år. Vanligtvis växer druvklasarna vid bladveck 3-6. Vinterveden är den som man årligen klipper oavsett klippmetod. Jag kommer härefter fokusera på Cordonklippningen. 

Jag har nyligen läst en bok av fransmannen Marco Simonit som beskriver Cordonmetoden på ett föredömligt vis, bara bilder och pedagogiskt upplagt. 

För att få så mycket sötma som möjligt i druvan så reduceras ca 70% av skörden genom att klippa vinterveden varje år. Återigen så får volym stå tillbaka för kvalitet på vinet. Enligt Marco Simonit så är det viktigt att utgå från varje planta som en egen individ, det är inte möjligt att beskära alla helt lika utan man måste anpassa sig efter växtsätt och växtkraft när man skottbeskär på våren/sommaren och vinterbeskärning på senvintern. Man måste ha en plan på hur man vill forma sina vinrankor som tex Cordonklippning, men det kan ta tid innan man fått sin vinranka som man önskar. Bakslag som sjukdomar, växtklenhet och frostnätter osv är mer en regel än ett undantag och då måste det får ta sin tid innan man fått en bra etablerad ranka som med åren kan kallas för vinstock. En viktig poäng i hans bok är att man ska försöka följa savflödet i växtens sätt växa. Skotten som man ska behålla ska vara så strömlinjeformade som möjligt. Man kan jämföra det med en trädgårdslang där man inte vill ha några veck som förhindrar vattenflödet att komma fram i slangen. 

Nedan visas en skiss ur hans bok där man har tre nya skott A,B och C. 

Skotten kommer ifrån fjolårets ved som man klippt ner till 2-3 knoppar, från dessa skjuter fruktskotten ut och det är dessa som är bär frukt under säsongen. Man vill spara två fruktskott ett primärt som är oftast den kraftigaste och ett sekundärt som reserv, man brukar kalla den sekundära för "reserven". Alla andra skott ska under skottgallringen klippas bort för att ge kraft åt vinrankan. I detta fall är det tre skott och man tar bort C och behåller A och B. 

Det behöver dock inte vara de grövsta som ska sparas som primär eller reserv utan det handlar också om plats och riktning på skottet dvs att man ska följa skottets naturliga savflöde. Se bild ur Marco Simonits bok:

Första året för oss nu är att 1. etablera ett så bra rotsystem som möjligt och 2. bygga upp en stark huvudstam. Rotsystemet stimuleras av rätt typ av jordkvalitet (detta har vi skrivit om i tidigare inlägg) samt lagom mängd bevattning vilket innebär mycket sparsamt. Sommaren hittills har varit väldigt varm med lite nederbörd i Mjölby. Vi har dock fått stora mängder regn på kort tid men däremellan har det varit torrt. Vi har därför vattnat några gånger, men helst vill man stressa plantan lite så att rötterna söker sig nedåt i djupare jord och växer sig stark där. Det tar 4-5 år för att rötterna ska ha ha vuxit klart. När en plantas rötter når nästa plantas rötter slutar de att växa. En "lagom" bladgallring senare i sommar stimulerar också rottillväxten. 

Nu har våra Solarisplantor växt till sig så mycket att det är dags för vår första skottgallring. 

Eftersom vi for fram och grävde med en grävmaskin i mars/april så behövde det sås i lite gräs mellan raderna, det börjar nu växa i takt med vinrankornas utveckling. Som ni ser har vi som planerat byggt upp träramar runt odlingen. Detta kan man ju inte göra i en stor kommersiell vinodling men i en odling i en trädgård är det fullt möjligt. Vi tänker oss att ramarna blir till ett litet skydd för plantorna samtidigt som gräsklipp och grenflis håller sig inom området och inte flyger runt med vinden. 

Skotten har nu blivit tillräckligt långa för att vi ska kunna se tydliga växtriktningar och kunna skottgallra. Det finns några verktyg som vi vill visa upp som är bra när man arbetar med skottgallring framför allt på låg höjd.

Det ena är att investera i en riktigt skottgallringsekatör. Den skiljer sig från en vanlig sekatör som man använder sig av vid vinterbeskärning. Den har en slät och en tandad egg samt ett rakt och därmed längre blad, för att man ska kunna komma åt och klippa inne i buskaget. Det andra är en uppbindningstång. Den vi har investerat i heter MAX Tapener HT R45C och finns att köpa på Vingardsbutiken Den sparar mycket tid och tapen är nedbrytningsbar. Du behöver efter att du skottgallrat kunna spjälka upp plantorna igen dels för att forma växtriktningen så de två skott som är kvar efter gallringen ligger nära varandra och helst mot armeringsstödet. Sedan finns det de som förespråkar knäskydd för att kunna krypa mellan plantorna. Vi tyckte det var enklare med en lagerpall som vi tog från jobbet. 

Man sitter och grundar en stund framför varje planta innan man tar beslut om vilka skott man ska beskära, varför inte sitta lite skönt då istället för att investera i knäskydd. Valet var enkelt för oss. 

Förutom att ta bort alla skott utom primärskottet och reserven, så ska man även ta bort alla tjuvar dvs de bladutväxter som sker i bladvecket och skottstammen. Det fungerar på samma sätt som att tjuva tomatplantor. Det har även kommit en del små druvklasar det tar bara energi och ska klippas bort de två första åren. 

Faktum är att vi genom skott gallring tar bort ca 70% av frukten. Genom att styra all energi åt de druvor som sedan blir kvar så blir de mycket sötare och mer aromatiska. 

Efter att ha skottgallrat så behöver man binda upp de två skott som är kvar mot armeringsstödet. Med tapetången gick var det både enkelt och fort. Man behöver i princip gå och binda upp plantorna under hela sommaren så det kan vara klokt i investera i en tapetång direkt. Vi har faktisk även använt den till att binda upp olika grönsaksplantor i vårt växthus.

Efter att ha skottgallrat brukar vinrankorna sätta fart och växa rejält. Det gäller att gå och titta så man inte missar om ett skott som skjutit i höjden känns instabilt, det kan riskera att gå av med hårda vindar, hagel etc. Det är bättre att stabilisera upp skottet kontinuerligt.