Utvärdering av växtsäsong 2026
För att komma ihåg och kunna jämföra olika växtsäsonger använder vi oss av ett Excel-ark med flikar och rubriker. Frågan är vad som ska mätas och varför. Nedan visar vi urklipp från de flikar och rubriker vi använder. Under varje bild kommenterar vi varför vi har valt vissa variabler.
Den första bilden visar vilka flikar vi har valt: Plantregister, Årsuppföljning, Väderdata och Åtgärdslogg. Vi går igenom dem en i taget och kommenterar mätvariablerna.
Plantregistret ger oss en struktur och en grundläggande dokumentation av vilka plantor vi har, deras ursprung och kloner, när de planterades och så vidare. Detta vill vi ha dokumenterat, eftersom det inte är ovanligt att en planta dör och behöver ersättas med en ny.
Vi har även gett varje planta en identitet. Varje rad är uppdelad i en höger- och en vänstersida. Den första plantan på vänster sida benämns V1 och den första på höger sida H1. På så sätt kan vi framöver dokumentera vilka åtgärder som har satts in för en enskild planta. Det kan till exempel handla om plantor som inte har vuxit till sig tillräckligt för att kunna beskäras vid 60 cm senare i vinter.
Det finns många skäl till att inte bara se vinodlingen som en grupp på 24 plantor. Varje planta är unik. Det som är spännande är att plantorna växer i tre olika jordzoner, eller terroirzoner. V1–V4 och H1–H4 ligger i sandzonen, V5–V8 och H5–H8 i moränzonen och V9–V12 och H9–H12 i sand-/mullzonen. Vi ser redan tydliga skillnader i vinrankornas växtkraft mellan zonerna. Detta redovisas i nästa flik, Årsuppföljning, som ni ser på bilden nedan:
Det vi kan mäta under 2026 är egentligen bara växthöjd och skottens diameter. De flesta plantorna har två skott. Det grövre är primärskottet och det tunnare är sekundärskottet. Vi behåller två skott ifall ett skulle gå av.
Om mina primärskott inte har en omkrets på minst 0,7 cm kommer jag inte att klippa av dem vid 60 cm för att börja bygga upp en huvudstam. De skott som har en diameter under 0,7 cm kommer vi att klippa bort under senvintern. Då satsar vi på ett nytt par skott, ett primärskott och ett sekundärskott, som förhoppningsvis växer till sig under växtsäsongen 2027.
Vi bedömer även växtkraften utifrån de data vi har skrivit in, men väger också in helhetsintrycket av varje planta, till exempel bladens täthet och färg. Bedömningen går från 1, som är lägst tillväxt, till 5, som är högst. Några plantor, till exempel H1 och H2, kommer att klippas ner för en omstart till våren. Ni ser dessa två plantor på den översta bilden. De är märkbart mindre än de övriga.
Detta är de data vi kan redovisa hittills. Vi har även med rubriker och mätvariabler som behövs när det är dags för skörd, vilket för oss blir 2029. Nedan ser ni en bild på dessa.
Vi går nu vidare till de data som vi inte har mätt själva, utan hämtat från SMHI, eller rättare sagt med hjälp av AI-Works. Vi har tittat på SMHI:s hemsida, smhi.se. Den är minst sagt rörig när man ska leta efter de väderdata som är viktiga för odling av vindruvor.
Vi har även ringt och talat med dem. Det går att få en sammanfattande statistikrapport med de väderdata vi efterfrågar, men det är en betaltjänst som inte var billig. Problemet är att man måste hämta olika data från olika väderstationer, vilket är både rörigt och tidskrävande.
Vi lade in de vädervariabler vi ville ha statistik över i vårt Excel-ark och bad helt enkelt AI-Works om hjälp. AI hämtade informationen från SMHI:s hemsida och från olika väderstationer så nära Mjölby som möjligt. Dessutom fyllde AI i alla data i vårt dokument. Det tog 7 minuter och 27 sekunder och var gratis. Nedan ser ni den del av dokumentet som vi kallar Väderdata:
Varför vill vi då känna till väderdata för växtsäsongen, det vill säga april–oktober? Vi vill naturligtvis kunna jämföra ett år med ett annat. Vinet kommer att smaka olika beroende på hur växtsäsongen har sett ut. Kvaliteten, och därmed priset, skiljer sig ofta mellan olika årgångar. Det gör naturligtvis även tillgången.
När det gäller solarisdruvan som odlas i Sverige brukar man efter växtsäsongen bestämma om man ska göra ett mousserande eller ett stilla vin. Efter en kall växtsäsong brukar man producera mousserande vin, medan en varm säsong passar bättre för stilla vin. Det finns naturligtvis vingårdar som helt har specialiserat sig på mousserande solarisvin, till exempel Särtshöga Vingård i Östergötland. I princip får druvorna en högre sockerhalt efter en varm växtsäsong, vilket passar bra för ett stilla vin. Efter en kall säsong bildas mer syra, som lämpar sig bättre för mousserande vin.
Nästa bild visar fliken Åtgärdslogg:
Den är inte ifylld än, eftersom inga åtgärder har vidtagits. Vi vill visa hur man kan dokumentera på ett effektivt och strukturerat sätt för att odlingen ska må så bra som möjligt. Genom att ha koll på våra vinrankor vet vi vilka åtgärder som ska vidtas och när. Det lägger grunden för en vingård med kvalitetsdruvor längre fram.
Nu är växtsäsongen slut och rankorna går i vila. Vi kommer att täcka jorden runt rankorna med fallna pilblad, dels som ett isolerande skydd inför vintern, dels som organisk gödning inför nästa säsong. En intressant iakttagelse är att vinrankornas stammar går från grönt till brunt under september. Se bilden nedan:
Detta är helt naturligt. Det är en förvedningsprocess som kallas lignifiering. Plantan förbereder sig helt enkelt för vintern. Ett grönt årsskott är mjukt, vattenrikt och känsligt för frost. Ett förvedat årsskott är brunt, fast och bättre rustat för vintern. Under processen bildas ett ämne som kallas lignin. Det lagras i cellväggarna och gör vävnaden styvare och starkare, därav namnet.
Vi avslutar med en bild som togs från huset i dag, den 13 oktober. Där ser ni tydligt att den övre delen av vingården inte har samma tillväxt som delen längre ner mot växthuset. Den övre delen består av sandjord, vilket innebär att regnvatten kan passera rotsystemet så fort att rötterna inte hinner ta upp vattnet. Utifrån de pH-mätningar vi gjorde i våras bedömer vi att det i alla fall inte är någon brist på näring.
Nu kommer vi antagligen inte att blogga mer förrän i början av nästa år, när det är dags för vinterbeskärning.